Nukissiorfiit brinti pillugu filmiliaq tapersersorpaa

Nukissiorfimmi pisortap Svend Hardenbergip brinti pillugu filmiliap nutaap nuutinneri 1.000t saqqummersitsisarfiup pisortaanut Abia Abelsenimut tunniuppai.

Energidirektør Svend Hardenberg ovrrækker 1000 eksemplarer af kortfilmen om brint, til Forlagschef Abia Abelsen.
Filmen viser, hvordan brint produceres fra vand og vedvarende energikilder.
Energidirektør Svend Hardenberg ovrrækker 1000 eksemplarer af kortfilmen om brint, til Forlagschef Abia Abelsen. Filmen viser, hvordan brint produceres fra vand og vedvarende energikilder. Energidirektør Svend Hardenberg ovrrækker 1000 eksemplarer af kortfilmen om brint, til Forlagschef Abia Abelsen. Filmen viser, hvordan brint produceres fra vand og vedvarende energikilder. Energidirektør Svend Hardenberg ovrrækker 1000 eksemplarer af kortfilmen om brint, til Forlagschef Abia Abelsen. Filmen viser, hvordan brint produceres fra vand og vedvarende energikilder.

Filmi naatsuliaq "Brint – siunissami nukissiuut" marlunngornermi oktobarip 28iani takutinneqarpoq, filmi titartakkanik aalasuliaavoq kalaallisut qallunaatullu oqaasertalik aappaa 11 aappaalu 9 minuttinik sivisussusillit 1.000inngorlugit Nukissiorfimmi pisortamit Svend Hardenbergimit atuartuarfimmi atuartitsissutissanik saqqummersitsisarfimmi Ilinniusiorfimmi pisortamut Abia Abelsenimut tunniunneqarput.

– ”Brint – Siunissami nukissiuut” paasiuminartumik torrallatamillu qulequttat erngup nukinganik nukissiorneq, brinti, brændselscellet innaallagissiornerlu nassuiarpai, Nukissorfimmi pisortaq Svend Hardenberg oqarpoq.

– Brinti pillugu filmiliap aamma Namminersornerullutik Oqartussat ataavartumik nukissiorsiusinnaasut nunatsinnuuttut pitsaanerusumik atorluarneqarnissaat pillugu oqallittoqalernissaanik kissaataannut assersuutissaalluarpoq, Attaveqaatinnut Avatangiisinullu Naalakkersuisoq Kim Kielsen ilanngussivoq.

Filmimi takutinneqarpoq brintip imermit pingortartoq aammalu ataavartumik nukissiuutinngortartoq. Aamma brintip toqqorneqarsinnaanera, brændselscelle qanoq atortarnersoq aammalu teknologimi tassani kemi qanoq ittuunersoq takutinneqarpoq. Filmi ilaatigut meeqqat atuarfianni atorneqarsinnaasutut suliaavoq, aammalu nukissiorneq pillugu ilinniartitsissusiap nutaap ”Nukik – Atuartunut Akullernut” marluinnik oqaasertallip saqqummersinneqarneranut atatillugu saqqummersinneqarpoq.

Titartakkanik aalasunngorlugit filmiliaq savalimmiormiuni Jardfeingip, Ilinniusiorfiup Nukissiorfiillu suleqatigiinnerannit suliarineqarpoq, Nukissiorfiit ataqatigiissaarisutut akisussaasuusimalluni. Suliaq Kalaallit Nunaanni Namminersornerullutik Oqartussanit aningaasatigut tapiiffigineqarpoq aammalu brinti pillugu suleqatigiiffimmit NAHAmit (North Atlantic Hydrogen Association) isumassarsiarineqarluni, taassuma pilersinneqarnissaa pillugu 2006imi Nuummi ataatsimeersuarnermi Nukissiorfiit qaaqqusisuusimavoq.

Filmi meeqqat atuarfianni atorneqarsinnaanermi saniatigut nunatsinni atuakkanik atorniartarfinnit tamanit atorniarneqarsinnaavoq, ilaatigullu GUmut, HTXimut teknikkikkullu ilinniarfinnut allanut nassiunneqarsinnaalluni.

Powered by Labrador CMS